torsdag 15 november 2007

Min intifada...

Äh, kanske inte så radikalt som det låter, men jag är sjukt less på folk som ljuger och försöker blåsa mig.

Regel 1:
Man får inte en reklambyrå att göra jobb för 5000 kronor. Den som tror att någon lägger ner 3 dagar för den summan borde vara intagen.

Regel 2:
Att låtsas att man har pengar att betala med och sedan berätta att man är konkursmässig är bedrägeri även om jag själv borde kollat det såklart. Störande som fan i alla fall!

Regel 3:
Hantverkare borde skjutas. Man börjar inte köra med slagborren för att ta ner kakel klockan 7.13 på morgonen i ett bostadshus. Det borde finnas inskrivet i Genévekonventionen och beläggas med tribunalbetonade lösningar.

Att vara allmändoktor på husläkarmottagning torde vara det lättaste man kan göra inom medicin. "Jaha, jaså...hmm, låter jobbigt. Här har du ett recept på Kåvepenin. Ring om 10 dagar om det inte fungerar.... " Ni ser, till och med jag skulle kunna det om jag inte vore så blödig och inte klarade att se blod!

Ett tag trodde jag dock att dom hade fått tag i mig när någon ropade in "Mats" och jag gladeligen rusade in i ett mottagningsrum som inte såg ut som ett vanligt (Ni vet, brits, stol, doktorns snurrstol och de vanliga 3 anatomiska affischerna). Jag kläckte ur mig ett käckt - "jaha, ont om undersökningsrum idag?" och tyckte det var konstigt att hon såg medlidsam ut innan jag ens sagt vad som hade drabbat mig...
Kollade snabbt på hennes bricka och såg Kurator samtidigt som hon sa "Jaha Mats, vad menar du när du säger så?" Förklarade att jag hade sökt för att jag har drabbats av något ebolaliknande vius, varpå hon såg lite rädd ut samtidigt som hon förklarade att det måste blivit något misstag.
Hennes Mats stod utanför med mössan i hand och såg ut som att han verkligen behövde henne, så jag gick ut i väntrummet igen...

*puh* Där trodde jag att jag var rökt...

2 kommentarer:

Anonym sa...

Tack för idag du Underbara!
världens största kram till världens bästa!:)

Anonym sa...

dags för ett lite mer jolly fun inlägg snart kanske? Jag har sett dig kvittra och fnittra som en liten flicka på kontoret så din intifada känns passé!